Ragata

kl är endel.. måste sova.. orkar inte..
ju längre tillbaka jag tittar destå mer stiger ångesten, smärtan.. smärtan som bosätter sig i bröstet, i magen.
ångesten som gnager hål i själen, hjärnan, hjärtat.

det var tydligen inte fel.
Det kunde varit rätt, men du tillät det inte.

jag gjorde allt jag kunde, blev fönedrad, spottad på..

men jag har trotsat en av mina största rädslor, jag klarade det, och jag lämnar det här med huvudet högt och modet på topp.